Osedda aktörer

I jämförelse med ansiktena på affischer och i tidningsannonser ser "den vanliga människan", du och jag, oftast en smula fåraktigt frånvarande ut. Vi har ju inte ögonen på oss (tror vi). Utan att tänka på det blir vi statister som spelar huvudrollen i våra egna, osynliga sammanhang. Statister, som man ser i ett mellanrum, i en paus; som man lägger märke till när man ser efter. Man bara ser ändå. Statister för de beskäftiga, som vill ha vår uppmärksamhet för sina egna syften. Kunde man skänka dem - oss - ett annat öga; ett intresselöst men uppmärksamt, ändå?

Berndt Wennströms bilder är spelplats för dem som passerar eller tar en fika. Metar. Konverserar. De har sin litterära skildrare i stockholmsmiljö: en Slas, en Olle Adolphson, en Pär Rådström. Den sistnämnde har beskrivit ett möte med en "vanlig" människa. "Det var en skakande upplevelse". Den vanlige visade sig vara en idé, en projektion i huvudet på en politiker i valtider (en av dessa med avsikter). Berndt Wennströms blick är en annan, hans figurer har alltid framtonat med statistens suveräna integritet.

Nu har färgerna blivit varmare, med ett ljus som i den mjuksträva tonen hos Lars Gullins saxofon, och figurerna är alltmer närvarande, som om man kunde höra deras röster. Miljöerna har fått tydliga konturer från Söder. Och ändå är det vardagens passagerare - de triviala passagerarnas aktörer - det handlar om. Ett roat öga från flanören du aldrig såg har låtit dem - oss - stiga fram ur skuggorna och rusningstimmans vimmel.

Sören Engblom